Beräkning av klimatpåverkan är en flerstegsprocess

Per resa

Modellen för beräkningar av klimatpåverkan från flygresor baseras på NTM:s (Nätverket för Transporter och Miljön) beräkningsmodell för koldioxidutsläpp, vilken för flygresor tar hänsyn till följande faktorer:

• Ursprungsort
• Destination
• Flygplanstyp
• Kabinfaktorn

Kabinfaktorn anger hur fullt planet är, vilket liksom flygplanstypen påverkar utsläppen per passagerare. Eftersom användaren sällan har tillgång till kabinfaktorn eller flygplanstyp, så vi använder NTM:s standardvärden, som i sin tur baseras på data från International Civil Aviation Organization (ICAO).

Om resan inkluderar mellanlandning beräknas varje enskild delresas klimatpåverkan för sig, eftersom varje start och landning har stor effekt på utsläppen. För varje delsträcka beräknas avstånd som storcirkelavstånd mellan flygplatserna, baserat på deras latitud och longitud.

Därefter beräknas de totala koldioxidutsläppen för flygningen med fasta värden för start och landning plus ett variabelt värde baserat på avståndet. De fasta värdena för start och landning är unika för varje kombination av flygplan och kabinfaktor. Sedan divideras koldioxidutsläppen med antalet passagerare som är ett resultat av flygplanets kapacitet och kabinfaktorn.

Flyget klimatpåverkan skiljer sig från andra utsläpp av växthusgaser. Det beror främst på att flyget varma avgaser ger upphov till molnbildning och kondensstrimmor. Molnen reflekterar tillbaka den värme (infraröda strålning) som är på väg ut mot atmosfären och bidrar på så sätt till uppvärmningen. Det beror även på att växthusgaserna som uppstår vid förbränning av flygbränslet på hög höjd har större klimatpåverkan än om de förbränns vid marknivå.

Radiative Forcing Index (RFI) (ICAO Environmental Report 2013, sid 48) är ett mått på flygets höghöjdseffekt. FN:s klimatpanel (IPCC) samt många andra forskningsorgan, har uppskattat att flygets klimatpåverkan är runt 2-4 gånger större än motsvarande utsläpp på marknivå. På grund av stor komplexitet och många variabler är dock kalkylen svår att säkerställa och konsensus saknas kring precis hur stor påverkan höghöjdseffekten har.

Vi tillämpar en RFI faktor om 2,7 för den del av en flygresa som går på hög höjd. Anledningen är att denna siffra anges för IPCC:s FA1 scenario i IPCC:s special reports: Aviation and the global Atmosphere (http://www.ipcc.ch/ipccreports/sres/aviation/index.php?idp=64).

Per region

De värden som används för de varje region /distanskategori kommer från statistik från Swedavia för samtliga flyg under föregående år till och från Swedavias flygplatser. Inom region Norden används statistik för flyg inom Norden, inom region Europa används statistik för länder inom Europa exklusive länderna i Norden. Inom region Världen används statistik för samtliga flygningar utom Europa.

Genomsnittsutsläppet för respektive region har sedan beräknats och är vad som används för de olika kategorierna.

Beräkna utsläppen för flygresor här.

Utsläpp från bilar beräknas med hjälp av faktorer för genomsnittlig förbrukning från trafikverkets årliga publikationer ”Index över nya bilars klimatpåverkan” och faktorer för utsläpp från förbrukat drivmedel från Network for Transport measures (NTM) standardvärden.

Beräkna utsläppen för bilresor här.

Beräkna utsläppen för energiförbrukning här.

Beräkna utsläppen för hotellvistelser här.

Flyg

Utsläpp från flyg baseras sig på följande faktorer

• Det genomsnittliga antalet flygresor (inrikes och utrikes) per person och år i Sverige (Naturvårdsverket)
• Utsläpp från det genomsnittliga antalet flygresor per person och år i Sverige (Kamb et al/ NVV)
• Den s.k. höghöjdsfaktorn är beräknad till 1,9. Detta innebär att effekterna på klimatet beräknas vara nästan dubbelt så stor som om samma utsläpp skett på låg höjd.
• Kabinfaktorn (hur fullt planet är) är

Bil

Utsläpp från biltrafik baseras på följande faktorer

• Genomsnittligt avstånd som körs per bil i Sverige (Trafikanalys)
• Genomsnittliga utsläpp för en personbil i Sverige (Trafikverket)

Kost

Utsläpp från kost baseras på Naturvårdsverkets genomsnittliga utsläpp för kost per person i Sverige.

Uppvärmning och el i bostaden

Utsläpp från bostaden för uppvärmning och vatten baseras på följande faktorer

• Genomsnittlig boyta per person i Sverige (SCB)
• Genomsnittligt antal personer per hushåll i Sverige (SCB)
• Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning av bostad och vatten per kvadratmeter i flerbostadshus (Energimyndigheten)
• Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning av bostad och vatten per kvadratmeter i småhus (Energimyndigheten)
• Genomsnittlig energianvändning av hushållsel per småhus (Energimyndigheten)
• Genomsnittliga utsläpp från fjärrvärme per kWh
• Genomsnittliga utsläpp från nordisk elmix per kWh (Martinsson et al 2012)

Privat konsumtion

Utsläpp från privat konsumtion av kläder, skor och övriga varor och tjänster är hämtade från naturvårdsverkets genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläpp för dessa kategorier, återgivna av Konsumentverket.

 Offentlig konsumtion

Utsläpp från offentlig konsumtion av kläder, skor och övriga varor är hämtade från naturvårdsverkets genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläpp för dessa kategorier, återgivna av Konsumentverket.

Välj själv vilken klimat-persona du är och börja prenumerera på klimatkompensation.