Per resa

Modellen för beräkningar av klimatpåverkan från flygresor baseras på NTM:s (Nätverket för Transporter och Miljön) beräkningsmodell för koldioxidutsläpp, vilken för flygresor tar hänsyn till följande faktorer:

• Ursprungsort
• Destination
• Flygplanstyp
• Kabinfaktorn

Kabinfaktorn anger hur fullt planet är, vilket liksom flygplanstypen påverkar utsläppen per passagerare. Eftersom användaren sällan har tillgång till kabinfaktorn eller flygplanstyp så använder vi NTM:s standardvärden, som i sin tur baseras på data från International Civil Aviation Organization (ICAO).

Om resan inkluderar mellanlandning beräknas varje enskild delresas klimatpåverkan för sig, eftersom varje start och landning har stor effekt på utsläppen. För varje delsträcka beräknas avstånd som storcirkelavstånd mellan flygplatserna, baserat på deras latitud och longitud.

Därefter beräknas de totala koldioxidutsläppen för flygningen med fasta värden för start och landning plus ett variabelt värde baserat på avståndet. De fasta värdena för start och landning är unika för varje kombination av flygplan och kabinfaktor. Sedan divideras koldioxidutsläppen med antalet passagerare som är ett resultat av flygplanets kapacitet och kabinfaktorn.

Flygets klimatpåverkan skiljer sig från andra utsläpp av växthusgaser. Det beror främst på att flygets varma avgaser ger upphov till molnbildning och kondensstrimmor. Molnen reflekterar tillbaka den värme (infraröda strålning) som är på väg ut mot atmosfären och bidrar på så sätt till uppvärmningen. Det beror även på att växthusgaserna som uppstår vid förbränning av flygbränslet på hög höjd har större klimatpåverkan än om de förbränns vid marknivå.

FN:s klimatpanel (IPCC) samt många andra forskningsorgan, har uppskattat att flygets klimatpåverkan är runt 2-4 gånger större än motsvarande utsläpp på marknivå. På grund av stor komplexitet och många variabler är dock kalkylen svår att säkerställa och konsensus saknas kring precis hur stor påverkan höghöjdseffekten har. Vi tillämpar en uppräkningsfaktor om 1,9 för den del av en flygresa som går på hög höjd. Siffran 1,9 har tagits fram av forskare på Chalmers (Kamb et al, 2018) som bland annat av Naturvårdsverket och Transportstyrelsen uppger.

Per region

De värden som används för de varje region /distanskategori kommer från statistik från Swedavia för samtliga flyg under föregående år till och från Swedavias flygplatser. Inom region Norden används statistik för flyg inom Norden, inom region Europa används statistik för länder inom Europa exklusive länderna i Norden. Inom region Världen används statistik för samtliga flygningar utom Europa.

Genomsnittsutsläppet för respektive region har sedan beräknats och är vad som används för de olika kategorierna.

Beräkna utsläppen för flygresor här.

Flik 1, Körd sträcka:

Utsläppsdata kommer från DEFRA, Storbritanniens motsvarighet till Naturvårdsverket och uppdateras årligen. Antal kWh/km har hämtats från Nissan Leafs produktdata om räckvidd då det är den mest sålda elbilen i världen. Det multipliceras sedan med emissionsfaktorn för förnybart eller nordisk residualmix beroende på valt ursprung.

Flik 2, Bränsle/Drivmedel:

Utsläppen från inrapporterad mängd drivmedel beräknas utifrån faktorer levererade av DEFRA. För el används faktorn för Nordisk residualmix från Energimarknadsinspektionen samt en faktor för förnyelsebar elektricitet beräknad och framtagen av Tricorona baserad på den gröna delen av nordisk elmix. Siffrorna uppdateras årligen.

Bensin – medel inblandning av biodiesel

Diesel – medel inblandning av biodiesel

Gas – är ett snittvärde mellan CNG, LNG och LPG.

Beräkna utsläppen för bilresor här.

Utsläpp från el som inte är ursprungsmärkt förnyelsebar beräknas med hjälp av residualmixen som årligen publiceras av Energimarknadsinspektionen. Förnyelsebar el beräknas med genomsnittsfaktor för de förnyelsebara energislagen. Genomsnittsfaktorn beräknas genom snittvärden från de huvudsakliga producenterna. Förslagen för elförbrukning för lägenhet respektive hus är baserad på siffror från Vattenfall.

Beräkna utsläppen för energiförbrukning här.

En hotellvistelses klimatpåverkan uppstår främst från energiförbrukningen (el, värme, kyla) men även kopplat till andra utsläppskällor såsom mat och dryck. Beräkningen är baserad på data från The Cornell Hotell Sustainability Benchmarking Study och Hotel Footprinting Tool, som utvecklats av International Tourism Partnership och GreenView. I en del fall saknas landsspecifika data och i dessa fall används genomsnittsvärdet för de länder som har dataunderlag.

Beräkna utsläppen för hotellvistelser här.

De värden som anges i eventkalkylatorn baserade på Antal dagar och Antal deltagare är uppskattade utifrån ett visst antal antaganden och är endast schabloner. Önskar man att specificera sitt event för att få en mer korrekt bild av den totala klimatpåverkan har man möjlighet att fylla i ytterligare uppgifter.  

Eventkalkylatorn ger klimatpåverkan från fem påverkansområden: 

• Avfall 
• Energi 
• Mat & dryck 
• Resor inkl. boende 
• Transport 

Under varje rubrik finns metodik och antagande för beräkningen bakom klimatpåverkan som anges.  

Avfall 

Om inget annat anges antas ett snittvärde baserat på tre olika event för avfall: 1,608 kg avfall per deltagare och dag. Emissionsfaktor för avfall kommer från DEFRA. 

Energi 

Om inget annat anges antas ett snittvärde för el- och värmeförbrukning. Snittvärdet är baserat på Tricoronas tidigare event-beräkningar som ger en elektricitetsförbrukning på 0,92 kWh/deltagare/dag och en värmeförburkning på 2,07 kWh/deltagare/dag. Om inget annat anges antas energin till eventet vara icke-ursprungsmärkt förnyelsebar. Utsläppen beräknas då från värden på Nordisk residualmix 2018 samt ett genomsnitt på svensk fjärrvärme.  

Mat & dryck 

Beräkningarna för Mat och Dryck är baserade på emissionsfaktorer från Öppna listan – ett utdrag från RISE klimatdatabas för livsmedel v 1.5. Om inget annat anges antas en vegetarisk måltid, en köttmåltid och en fika per deltagare och dag. 

Vissa event innebär mer alkohol och andra events innebär ingen alkohol alls. Enligt Systembolaget dricker en svensk drygt 6,5 öl (50 cl) öl i veckan eller 1,75 flaskor vin. Vi har antagit en öl per deltagare och dag. 

Resor inkl. boende 

Om inget annat anges antas ett snittvärde för de totala utsläppen från resor baserat på Tricoronas tidigare event-beräkningar. Bränslet för bil antas vara hälften bensin och hälften diesel. Tåg antas vara tågresor inom Sverige som då körs på förnyelsebar el. Buss antas vara långdistansbuss. Utsläppen från färja baseras på svenskars resvanor med färja Sverige-Finland. 

Boende 

Om inget annat anges antas en natt på hotell i Norden per deltagare och dag med utsläppsdata från hotelfootprints.org, med ett medelvärde baserat på samtliga nordiska länder. För hotellnätter världen används ett snittvärde från hotelfootprints för Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Polen, Österriket, Spanien, Lettland, USA, Estland, Hong Kong, Litauen, Italien, Kanda, Kenya och Singapore.  

Transport 

För transport är ett snittvärde baserat på Tricoronas tidigare event-beräkningar där det för varje deltagare transporteras 20 kg * 10 km oavsett antal dagar.  

Källförteckning: 

Hotel Footprinting Tool, https://www.hotelfootprints.org/  

RISE, 2018. Öppna listan – ett utdrag från RISE klimatdatabas för livsmedel v 1.5. 

Systembolaget, hämtad från: https://www.omsystembolaget.se/kropp-halsa/livsstil/sa-dricker-vi-i-sverige/ 2019-07-17. 

Klimatredovisning light är baserad på flertalet schabloner och bör ses som en bra uppskattning av verksamhetens klimatpåverkan. Önskas en klimatredovisning som täcker in verksamhetens samtliga utsläpp med en rapport som redovisar utsläppskällor och reduktionsmöjligheter kan ni läsa här för mer information. 

Tjänsteresor 

Antalet förvalda tjänsteresor i schablonen baseras på statistik från flertalet klimatredovisningar utförda av Tricorona. Emissionsfaktorer uppdateras årligen när nya data blir tillgänglig. Kund har även möjlighet att själva ange sin resestatistik. Utsläppen beräknas då utifrån angivna värden. 

Flygresor 

För flygresor är emissionsfaktorerna per region baserade på Swedavias destinationsstatistik samt Tricoronas beräkningsmodell för utsläpp från flyg.  

Tågresor 

Tåg baseras på SJ:s information om utsläpp, tågresor inom Sverige körs på 100 % förnybar energi.  

Bilresor 

För bilresor används ett snittvärde utifrån bränslena bensin och diesel. I beräkningsmodellen klassificeras bilresor som scope 1 eftersom de antas vara resor med tjänstebilar. Om resorna är gjorde med hyrbilar eller privata bilar så ska de istället egentligen vara i scope 3 för att följa GHG-protokollet. Utsläpp från taxiresor baseras på information från Taxiförbundet.  

Hotell 

Utsläpp från hotellvistelser Norden baseras på snittvärden för hotell i samtliga nordiska länder medan hotellnätter i världen baseras på ett snittvärde utifrån utvalda länder över världen.  

Energi 

Elektricitet 

Elektricitetsförbrukningens utsläpp beräknas baserat på en genomsnittlig förbrukning per kvadratmeter (kWh/m2) multiplicerat med emissionsfaktor för Nordisk residualmix. Emissionsfaktorn för el uppdateras årligen när nya data blir tillgänglig. Kund har även möjlighet att själva ange total mängd förbrukad elektricitet samt elektricitets ursprung. Utsläppen beräknas då utifrån angivet värde och om förnybart är angett.  

Fjärrvärme 

Fjärrvärmeförbrukningens utsläpp beräknas utifrån en snittsiffra på förbrukad mängd fjärrvärme per kvadratmeter (kWh/m2) multiplicerat med en genomsnittssiffra för fjärrvärmens utsläpp i Sverige. Emissionsfaktorn för fjärrvärme uppdateras årligen när nya data blir tillgänglig. Kund har även möjlighet att själva ange total förbrukning samt fjärrvärmens ursprung. Utsläppen beräknas då utifrån angivet värde. 

Kontorsmaterial 

För att beräkna kontorsmaterial per anställd används en schablon framtagen av Tricorona baserat på årsförbrukning av kontorsvaror så som kaffe, frukt, papper, toalettartiklar, datorer etc. 

Beräkningarna för prenumerationstjänsten för klimatkompensation utgår ifrån de genomsnittliga utsläppen för en person i Sverige som uppgår till ca 11 ton. (Naturvårdsverket) Utifrån den livsstil som ger upphov till den genomsnittliga mängden konsumtionsbaserade har vi satt ihop fyra andra profiler med andra nivåer av utsläpp (dvs. totalt finns alltså 5 persona). Två av dessa har utsläpp som är lägre än genomsnittet i Sverige, och två av dem har högre utsläpp. Vilka siffror vi har använt för att beräkna utsläpp från olika aktiviteter (s.k. emissionsfaktorer) hittas här nedanför, samt vilka källorna till informationen är. De antaganden som gjorts om hur de olika profilerna lever och konsumerar redovisas i nästföljande stycke.

Flyg

Utsläpp från flyg baseras på följande faktorer:

• Det genomsnittliga antalet flygresor (inrikes och utrikes) per person och år i Sverige (Naturvårdsverket)
• Utsläpp från det genomsnittliga antalet flygresor per person och år i Sverige (Kamb et al/ NVV)
• Den s.k. höghöjdsfaktorn är beräknad till 1,9. Detta innebär att effekterna på klimatet beräknas vara nästan dubbelt så stor som om samma utsläpp skett på låg höjd
• Kabinfaktorn (hur fullt planet är).

Bil

Utsläpp från biltrafik baseras på följande faktorer:

• Genomsnittligt avstånd som körs per bil i Sverige (Trafikanalys)
• Genomsnittliga utsläpp för en personbil i Sverige (Trafikverket).

Kost

Utsläpp från kost baseras på Naturvårdsverkets genomsnittliga utsläpp för kost per person i Sverige.

Uppvärmning och el i bostaden

Utsläpp från bostaden för uppvärmning och vatten baseras på följande faktorer:

• Genomsnittlig boyta per person i Sverige (SCB)
• Genomsnittligt antal personer per hushåll i Sverige (SCB)
• Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning av bostad och vatten per kvadratmeter i flerbostadshus (Energimyndigheten)
• Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning av bostad och vatten per kvadratmeter i småhus (Energimyndigheten)
• Genomsnittlig energianvändning av hushållsel per småhus (Energimyndigheten)
• Genomsnittliga utsläpp från fjärrvärme per kWh
• Genomsnittliga utsläpp från nordisk elmix per kWh (Martinsson et al 2012).

Privat konsumtion

Utsläpp från privat konsumtion av kläder, skor och övriga varor och tjänster är hämtade från naturvårdsverkets genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläpp för dessa kategorier, återgivna av Konsumentverket.

 Offentlig konsumtion

Utsläpp från offentlig konsumtion av kläder, skor och övriga varor är hämtade från naturvårdsverkets genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläpp för dessa kategorier, återgivna av Konsumentverket.

Välj själv vilken klimat-persona du är och börja prenumerera på klimatkompensation.