Beräkningsmetodik
Vi utvecklar ständigt våra beräkningsmodeller.
Vetenskapen och dataunderlagen som våra beräkningar baseras på utvecklas kontinuerligt. Därför ser vi årligen över våra beräkningsmodeller och referenser baserat på de senaste dataunderlagen och vetenskapliga resultaten.
När vi beräknar klimatpåverkan inkluderar vi alla de gaser som IPCC klassar som växthusgaser. De olika gaserna har olika stor klimatpåverkan och vi räknar därför om dessa till ett enda värde för klimatpåverkan: koldioxidekvivalenter (CO2e). På så sätt blir utsläpp av olika växthusgaser jämförbara.
Senast uppdaterad 2021-11-12
Flygresa
Per resa
Modellen för beräkningar av klimatpåverkan från flygresor baseras på NTM:s (Nätverket för Transporter och Miljön) beräkningsmodell för koldioxidutsläpp, vilken för flygresor tar hänsyn till följande faktorer:
- Ursprungsort
- Destination
- Flygplanstyp
- Kabinfaktorn
Kabinfaktorn anger hur fullt planet är, vilket liksom flygplanstypen påverkar utsläppen per passagerare. Eftersom användaren sällan har tillgång till kabinfaktorn eller flygplanstyp så använder vi NTM:s standardvärden, som i sin tur baseras på data från International Civil Aviation Organization (ICAO).
Om resan inkluderar mellanlandning beräknas varje enskild delresas klimatpåverkan för sig, eftersom varje start och landning har stor effekt på utsläppen. För varje delsträcka beräknas avstånd som storcirkelavstånd mellan flygplatserna, baserat på deras latitud och longitud.
Därefter beräknas de totala koldioxidutsläppen för flygningen med fasta värden för start och landning plus ett variabelt värde baserat på avståndet. De fasta värdena för start och landning är unika för varje kombination av flygplan och kabinfaktor. Sedan divideras koldioxidutsläppen med antalet passagerare som är ett resultat av flygplanets kapacitet och kabinfaktorn.
Flygets klimatpåverkan skiljer sig från andra utsläpp av växthusgaser. Det beror främst på att flygets varma avgaser ger upphov till molnbildning och kondensstrimmor. Molnen reflekterar tillbaka den värme (infraröda strålning) som är på väg ut mot atmosfären och bidrar på så sätt till uppvärmningen. Det beror även på att växthusgaserna som uppstår vid förbränning av flygbränslet på hög höjd har större klimatpåverkan än om de förbränns vid marknivå.
FN:s klimatpanel (IPCC) samt många andra forskningsorgan, har uppskattat att flygets klimatpåverkan är runt 2-4 gånger större än motsvarande utsläpp på marknivå. På grund av stor komplexitet och många variabler är dock kalkylen svår att säkerställa och konsensus saknas kring precis hur stor påverkan höghöjdseffekten har. Vi tillämpar en uppräkningsfaktor om 1,9 för den del av en flygresa som går på hög höjd. Siffran 1,9 har tagits fram av forskare på Chalmers och anges bland annat av Naturvårdsverket och Transportstyrelsen.
Per region
De värden som används för varje region/distanskategori baseras på statistik från Swedavia för samtliga flyg till och från Swedavias flygplatser. Inom region Norden används statistik för flyg inom Norden, inom region Europa används statistik för länder inom Europa exklusive länderna i Norden. Inom region Världen används statistik för samtliga flygningar utom Europa.
Genomsnittsutsläppet för respektive region har sedan beräknats enligt metoden för flygresor per resa (ovan) och används för de olika kategorierna.
Bilresa
Flik 1, Körd sträcka:
Utsläppsdata kommer från DEFRA, Storbritanniens motsvarighet till Naturvårdsverket och uppdateras årligen. Antal kWh/km har hämtats från Nissan Leafs produktdata om räckvidd då det är den mest sålda elbilen i världen. Det multipliceras sedan med emissionsfaktorn för förnybart eller nordisk residualmix beroende på valt ursprung.
Flik 2, Bränsle/Drivmedel:
Utsläppen från inrapporterad mängd drivmedel beräknas utifrån faktorer levererade av DEFRA. För el används faktorn för Nordisk residualmix från Energimarknadsinspektionen samt en faktor för förnyelsebar elektricitet beräknad och framtagen av Tricorona baserad på den gröna delen av nordisk elmix. Siffrorna uppdateras årligen.
Bensin – medel inblandning av biodiesel
Diesel – medel inblandning av biodiesel
Gas – är ett snittvärde mellan CNG, LNG och LPG.
Event
De värden som anges i eventkalkylatorn är baserade på antal dagar och antal deltagare för ett event. Värdena är uppskattade utifrån ett visst antal antaganden och är endast schabloner. Önskas en mer korrekt bild av den totala klimatpåverkan för det specifika eventet finns möjlighet att fylla i ytterligare uppgifter.
Eventkalkylatorn ger klimatpåverkan från fem påverkansområden:
- Avfall
- Energi
- Mat & dryck
- Resor inkl. boende
- Transport
Under varje rubrik finns metodik och antagande för beräkningen bakom klimatpåverkan som anges.
Avfall
Om inget annat anges antas ett snittvärde baserat på tre olika typer av event för avfall: 1,6 kg avfall per deltagare och dag. Emissionsfaktor för avfall kommer från DEFRA.
Energi
Om inget annat anges antas ett snittvärde för el- och värmeförbrukning. Snittvärdet är baserat på Tricoronas tidigare event-beräkningar som ger en elektricitetsförbrukning på 0,92 kWh/deltagare/dag och en värmeförburkning på 2,07 kWh/deltagare/dag. Antagandet, om inget annat anges, är att det ej har använts förnyelsebar energi till eventet. Utsläppen beräknas då på värdet för nordisk residualmix samt ett genomsnitt av svensk fjärrvärme.
Mat & dryck
Beräkningarna för Mat och Dryck är baserade på emissionsfaktorer från Öppna listan – ett utdrag från RISE klimatdatabas för livsmedel. Om inget annat anges antas en vegetarisk måltid, en köttmåltid och en fika per deltagare och dag.
Vissa event innebär mer alkohol och andra event innebär ingen alkohol alls. Enligt Systembolaget dricker en svensk drygt 6,5 öl (50 cl) öl i veckan eller 1,75 flaskor vin. Vi har antagit en öl per deltagare och dag.
Resor
Om inget annat anges antas ett snittvärde för de totala utsläppen från resor baserat på Tricoronas tidigare event-beräkningar.
Emissionsfaktor för bil utgörs av ett snitt för diesel och bensin från NTM. Buss antas vara en långdistansbuss och faktorn är hämtad från NTM. Tåg antas vara tågresor inom Sverige som då körs på förnyelsebar el, emissionsfaktorn är hämtad från NTM. Färja antas vara en pendelfärja och emissionsfaktorn kommer från SLL.
Boende
Om inget annat anges antas en natt på hotell i Norden per deltagare och dag med utsläppsdata från hotelfootprints.org, med ett medelvärde baserat på samtliga nordiska länder. För hotellnätter världen används ett snittvärde från hotelfootprints.org för ca 180 länder.
Transport
För transport är ett snittvärde baserat på Tricoronas tidigare event-beräkningar där det för varje deltagare transporteras 20 kg x 10 km oavsett antal dagar. Utsläppsfaktorn är hämtad från NTM.
Klimatredovisning Företag
Klimatredovisning light är baserad på flertalet schabloner och bör ses som en bra uppskattning av verksamhetens klimatpåverkan. Önskas en klimatredovisning som täcker in verksamhetens samtliga utsläpp med en rapport som redovisar utsläppskällor och reduktionsmöjligheter kan ni läsa här för mer information.
Tjänsteresor
Antalet förvalda tjänsteresor i schablonen baseras på statistik från flertalet klimatredovisningar utförda av Tricorona. Emissionsfaktorer uppdateras årligen när nya data blir tillgänglig. Kund har även möjlighet att själva ange sin resestatistik. Utsläppen beräknas då utifrån angivna värden.
Flygresor
För flygresor är emissionsfaktorerna per region baserade på Swedavias destinationsstatistik samt Tricoronas beräkningsmodell för utsläpp från flyg.
Tågresor
Tåg baseras på SJ:s information om utsläpp, tågresor inom Sverige körs på 100 % förnybar energi.
Bilresor
För bilresor används ett snittvärde utifrån bränslena bensin och diesel. I beräkningsmodellen klassificeras bilresor som scope 1 eftersom de antas vara resor med tjänstebilar. Om resorna är gjorda med hyrbilar eller privata bilar ska de istället egentligen vara i scope 3 för att följa GHG-protokollet. Utsläpp från taxiresor baseras på information från Taxiförbundet.
Hotell
Utsläpp från hotellvistelser i Norden baseras på snittvärden för hotell i samtliga nordiska länder medan hotellnätter i världen baseras på ett snittvärde utifrån utvalda länder världen över.
Energi
Elektricitet
Elektricitetsförbrukningens utsläpp beräknas baserat på en genomsnittlig förbrukning per kvadratmeter (kWh/m2) multiplicerat med emissionsfaktorn för nordisk residualmix. Emissionsfaktorn för el uppdateras årligen när nya data blir tillgänglig. Kund har även möjlighet att själv ange total mängd förbrukad elektricitet samt elektricitets ursprung. Utsläppen beräknas då utifrån angivet värde och om förnybart är angett.
Fjärrvärme
Fjärrvärmeförbrukningens utsläpp beräknas utifrån en snittsiffra på förbrukad mängd fjärrvärme per kvadratmeter (kWh/m2) multiplicerat med en genomsnittssiffra för fjärrvärmens utsläpp i Sverige. Emissionsfaktorn för fjärrvärme uppdateras årligen när nya data blir tillgänglig. Kund har även möjlighet att själv ange total förbrukning samt fjärrvärmens ursprung. Utsläppen beräknas då utifrån angivet värde.
Kontorsmaterial
För att beräkna kontorsmaterial per anställd används en schablon framtagen av Tricorona baserat på årsförbrukning av kontorsvaror så som kaffe, frukt, papper, toalettartiklar, datorer etc.
Prenumeration Privatperson
Beräkningarna för prenumerationstjänsten för klimatkompensation utgår från de genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläppen för en person i Sverige som uppgår till ca 11 ton enligt Naturvårdsverket. I verktyget finns det totalt 5 olika persona att välja mellan, dessa baseras på olika livsstilar som ger upphov till olika stor mängd konsumtionsbaserade utsläpp. Två av dessa har utsläpp som är lägre än genomsnittet i Sverige, och två av dem har högre utsläpp. De siffror vi har använt för att beräkna utsläpp från olika aktiviteter (s.k. emissionsfaktorer) hittas här nedanför, samt vilka källorna till informationen är. De antaganden som gjorts om hur de olika profilerna lever och konsumerar redovisas i nästföljande stycke.
Flyg
Utsläpp från flyg baseras på följande faktorer:
- Det genomsnittliga antalet flygresor (inrikes och utrikes) per person och år i Sverige (Naturvårdsverket)
- Utsläpp från det genomsnittliga antalet flygresor per person och år i Sverige (Kamb et al/ NVV)
- Den s.k. höghöjdsfaktorn är beräknad till 1,9. Detta innebär att effekterna på klimatet beräknas vara nästan dubbelt så stor som om samma utsläpp skett på låg höjd
- Kabinfaktorn (hur fullt planet är).
Bil
Utsläpp från biltrafik baseras på följande faktorer:
- Genomsnittligt avstånd som körs per bil i Sverige (Trafikanalys)
- Genomsnittliga utsläpp för en personbil i Sverige (Trafikverket).
Kost
Utsläpp från kost baseras på Naturvårdsverkets genomsnittliga utsläpp för kost per person i Sverige.
Uppvärmning och el i bostaden
Utsläpp från bostaden för uppvärmning och vatten baseras på följande faktorer:
- Genomsnittlig boyta per person i Sverige (SCB)
- Genomsnittligt antal personer per hushåll i Sverige (SCB)
- Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning av bostad och vatten per kvadratmeter i flerbostadshus (Energimyndigheten)
- Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning av bostad och vatten per kvadratmeter i småhus (Energimyndigheten)
- Genomsnittlig energianvändning av hushållsel per småhus (Energimyndigheten)
- Genomsnittliga utsläpp från fjärrvärme per kWh
- Genomsnittliga utsläpp från nordisk elmix per kWh.
Privat konsumtion
Utsläpp från privat konsumtion av kläder, skor samt övriga varor och tjänster är hämtade från Naturvårdsverkets genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläpp för dessa kategorier, återgivna av Konsumentverket.
Offentlig konsumtion
Utsläpp från offentlig konsumtion av kläder, skor och övriga varor är hämtade från Naturvårdsverkets genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläpp för dessa kategorier, återgivna av Konsumentverket.