GHG-protokollet: Så beräknas klimatpåverkan
Fler och fler företag väljer att göra klimatberäkningar för sin verksamhet eller enskilda produkter. Men hur beräknar man egentligen klimatpåverkan? Vi går igenom GHG-protokollet och vad det innefattar.
Det blir allt vanligare att företag vill beräkna sin klimatpåverkan och sätta en klimatstrategi med tillhörande reduktionsplan. En av anledningarna är att allt fler konsumenter efterfrågar det och är beredda att välja bort företag som inte har ett klimatarbete. Att ha en klimatberäkning skapar konkurrenskraft helt enkelt.
Hur klimatpåverkan beräknas är dock en annan fråga. Den vanligaste metoden är att göra det enligt GHG-protokollet som är den mest etablerade internationella standarden som finns. Med hjälp av GHG-protokollet mäter, hanterar och rapporterar verksamheter sina växthusgasutsläpp. Med ett gemensamt, och brett använt ramverk blir det lättare att jämföra sin klimatpåverkan med andras. Det gör det också mer transparent och konsekvent.
Delas in i scope
GHG-protokollet delar in växthusgasutsläppen i olika områden som kallas scope.
Scope 1
I scope 1 beräknas verksamhetens direkta klimatpåverkan, d.v.s. de växthusgasutsläpp företaget har en direkt kontroll över. Finns det fordon eller maskiner som ni äger eller leasar, eller om ni en oljepanna för uppvärmning eller förbränning av kol ska dessa växthusgasutsläpp räknas in i scope 1. Detsamma gäller för klimatpåverkan från eventuella fabriker ni äger.
Scope 2
Här hamnar indirekta växthusgasutsläpp från elektricitet. Det gäller alltså förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Om ni inte använder förnyelsebar energi är det ofta en lätt åtgärd att ta till för att minska er klimatpåverkan. De flesta svenska verksamheter har en förhållandevis liten klimatpåverkan i scope 2 eftersom vi har såpass stor andel förnyelsebar energi i Sverige. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte är så i större delen av världen utan att 80 % av världens eltillförsel kommer från kolkraft.
Scope 3
I scope 3 hamnar helt enkelt alla andra växthusgasutsläpp som inte platsar i scope 1 eller 2. Det är alltså de indirekta växthusgasutsläppen som sker utanför verksamhetens gränser, bortsett från köpt energi. Man brukar dela in scope 3 i s.k. uppströms och nedströms växthusgasutsläpp.
Uppströms växthusgasutsläpp är klimatpåverkan som sker före eller i er verksamhet, exempelvis köpt gods och tjänster, avfall som genereras i verksamheter, affärsresor och anställdas pendling. Till nedströms växthusgasutsläpp räknas klimatpåverkan som uppkommit senare. Det kan vara bearbetning, användning och slutbehandling av sålda produkter, eller nedströms transport och distribution.
Att beräkna klimatpåverkan i scope 3 är ofta en större utmaning än att beräkna klimatpåverkan för scope 1 och 2. Det beror på att klimatpåverkan i scope 3 ofta sker utanför era egna gränser och att ni därför kan behöva ta hjälp från leverantörer. Med åren har det dock blivit både vanligare, och anses mer viktigt, att ta med scope 3 i klimatberäkningarna. Det är för att det oftast är här den största klimatpåverkan sker, och att då utelämna scope 3 kan uppfattas som missvisande. Här kan du läsa mer om scope 3 och varför det är viktigt.
Vill ni komma igång att klimatberäkna?
Vi erbjuder ett kostnadsfritt verktyg för att beräkna klimatpåverkan som lämpar sig för små/medelstora tjänsteföretag. Är er affärsmodell mer komplex eller om ni vill ha mer specifika resultat har vi ett team av klimatanalytiker på Atmoz Consulting som kan hjälpa er att ta fram en klimatredovisning. Kontakta oss om ni vill veta mer eller få offert.
En framtidsinvestering
Att klimatfinansiera kan liknas vid att pensionsspara. Det är något gott ni gör för framtiden, en investering för inte bara er själva utan även kommande generationer. Många väljer att räkna ut sin klimatpåverkan som ett första steg i att klimatfinansiera, men ni behöver inte stanna där. Ni kan klimatfinansiera precis hur mycket ni vill på nivåer som är långt utöver era egna gränser.