Klimatordlista

Klimatordlista

Vad betyder orden egentligen? 

Ibland är det svårt att hänga med i snacket. Vad är egentligen höghöjdseffekten? Och vad betyder tvågradersmålet? Ta hjälp av vår klimatordlista!

Det mest centrala kriteriet i FN:s utvärdering. Additionalitet garanterar att projektet inte hade blivit av utan CDM och pengar från klimatkompensation.

En agenda för förändring mot ett hållbart samhälle som antogs av FN:s medlemsländer 2015. I Agenda 2030 ryms de Globala Målen för Hållbar Utveckling. Med Globala målen har världens ledare förbundit sig till att uppnå 4 saker till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen.

Ett samlingsbegrepp för bränslen som tillverkas av organiskt material i form av slam från reningsverk, växter eller slaktavfall. Utifrån biobränslen kan man utvinna energi i form av biogas, flytande i form av etanol eller fast bränsle som pellets eller ved. Det mest optimala för miljön och klimatet är att tillverka biobränsle från restprodukter inom jordbruket.

Två olika typer av biobränsle:

Träbränsle kommer från träd och skog och är exempelvis ved och avverkningsrester (grenar, stubbar, bark). Lut (returlut, avlut eller svartlut) kallas den blandning av kemikalier och organiskt material som uppstår vid pappermassabruk. Även det är biobränsle. Tyvärr kan det ofta hända att produktion av träbränsle sker på ett klimatvådligt sätt, exempelvis när man skövlar regnskog och ersätter den med oljepalmsplantager.

Avfall kan komma både från hushållssopor och från industrin.  Eftersom hushållsavfallet delvis består av fossilt avfall i form av plast så räknas det dock inte alltid som biobränsle.

Det finns två olika definitioner av biomassa. Den ena är allt biologiskt material i form av växter, djur och organismer inom ett visst geografiskt område. Den andra definitionen är organiskt material som man kan använda vid energiutvinning och göra om till biobränsle. I klimatsammanhang är det ofta den senare definitionen man pratar om. Exempel på den typen av biomassa är avfall från jord- och skogsbruk, pappersmassa och vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin eller pappersproduktion. Två tredjedelar av den förnybara energin i Europa kommer från biomassa i form av bioenergi, biogas och biobränslen.

Samlingsbegrepp för variationsrikedomen bland hela världens levande organismer, arter och livsmiljöer. Biologisk mångfald innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Alla djur och växter har ett syfte och ett värde av att finnas till, även om inte människan har listat ut exakt vad, och därför är biologisk mångfald mycket viktigt för världens ekosystem och för att miljön och naturen ska må bra. Idag är den biologiska mångfalden hotad på många ställen, ofta tack vare människan.

Hot mot den biologiska mångfalden: 

  • Habitatförstörelse, att ändrad markanvändning gör att livsmiljön för djur, växter och svampar försvinner eller försämras. Till exempel mänsklig bebyggelse, utbyggnad av vägar eller skogsskövling.
  • Föroreningar i form av kemiska ämnen och gifter som sprids i vattnet och naturen kan försämra djurens fortplantningsförmåga eller direkt påverka deras existens.
  • Ohållbart jakt eller fiske, alltså att människan jagar eller fiskar mer än vad vilt- och fiskstammer tillväxter och därmed riskerar att utrotas.
  • Invasiva främmande arter, alltså arter som introduceras eller inplanteras av människan som inte har några naturliga konkurrenter och sprider sig genom att vara överlägsen och trycka undan naturliga arter. I Sverige är lupiner och mink exempel på invasiva arter.

Fenomenet att en utsläppsreduktionspolicy, -projekt eller -åtgärd kan leda till ökade utsläpp någon annanstans.

Står för Clean Development System och är en FN-certifering som garanterar att ett projekt uppfyller Kyotoprotokollets villkor för klimatkompensation. Varje CDM-projekt granskas kontinuerligt för att beräkna den faktiska utsläppsreduktionen under olika perioder. Sedan utfärdar FN utsläppsreduktionscertifikat, eller CER (Certified Emission Reduction), som kontoförs i ett internationellt registreringssystem med unika serienummer. Det innebär att varje CER är spårbar till projektet som skapade det. Certifikaten utgör därmed ett bevis att leverantören skapat den klimatnytta som kunden beställt. Certifikaten makuleras sedan i det internationella registret, vilket innebär att certifikatet oåterkalleligt förverkas. CDM-projekt är ofta investeringar i förnybar energi. Exempel på CDM-projekt kan vara ett vindkraftsverk som byggts i till exempel Kina där stor del av dagens energibehov täcks av energi från kolkraft med stor påverkan på klimatet. CDM-projekt bidrar även till hållbar utveckling i genomförandelandet och ger positiva effekter både socialt och ekonomiskt såväl som miljömässigt.

En enhet inom UNFCCC, som ansvarar för tillämpning av regelverket samt tillsyn av projekten inom CDM-systemet.

CDM-validering är processen där en oberoende revisor kontrollerar om ett CDM-projekt utvecklats enligt CDM-regelverket.

CDM-verifiering är processen där en oberoende revisor beräknar den klimatnytta som ett CDM-projekt skapat.

En typ av utsläppsenhet utfärdat av CDM Executive Board och hör oftast ihop med CDM-projekt. Certifikatet är som ett bevis på uppnådd klimatnytta. En CER motsvarar ett ton koldioxidekvivalent.

CO2 är den kemiska formeln för koldioxid, vilket är en kemisk förening mellan kol och syre. Koldioxid är en växthusgas som bildas genom andning hos växter, djur, svampar och mikroorganismer. Hos oss människor lämnar mycket koldioxid kroppen när vi andas ut. På senare tid är fossila bränslen den i särklass största källan koldioxidutsläpp.

Koldixid är absolut nödvändigt för biosfären, växternas överlevnad och för syreomvandling. Generellt reglerar naturen mängden koldioxid i atmosfären på egen hand, då utsläppet av koldioxid inte har varit högre än vad växligheten kan absorbera. Växter kan genom fotosytesen binda koldioxid och omvandla det till syre och vatten. Idag släpper vi dock ut mer koldioxid än vad som kan bindas vilket gör att mängden koldioxid i atmosfären ökar. Det leder till en ökad växthuseffekt och bidrar till den globala uppvärmningen. Det leder även till försurning av våra hav vilket är ett stort hot mot havens ekosystem. Ökningen av koldioxidutsläpp beror på industrialismen och vårt storskaliga användande av fossila bänslen.

I ekologisk produktion får man inte använda kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Man strävar efter att använda naturens resurser på ett långsiktigt hållbart sätt och ekologisk produktion är därmed bättre för miljön än konventionell produktion då den främjar biologisk mångfald. Den ekologiska produktionen har även ett djuretiskt förhållningssätt med fokus på naturbete, ekologiskt foder odlat på egen mark och att de får röra sig fritt och så naturligt som möjligt. GMO är inte tillåtet.

Ett ekosystem innefattar allt levande och icke levande som finns i ett visst, avgränsat naturområde som är speciellt anpassat för de organismer som lever där. Ett ekosystem kan vara litet, exempelvis i form av en stubbe, eller stort som ekosystemet i hela havet. I ett ekosystem fyller alla växt- och djurarter en egen funktion som gör att ekosystemet fungerar. Om man ändrar eller tar bort någon av komponenterna i ekosystemet så riskerar ekosystemet att ändras eller, i värsta fall, förintas.

Idag är många av världens ekosystem hotade. Det beror på att människan har påverkat naturen på olika sätt. Att plantera in invasiva, främmande arter är ett stort hot mot växtligheten inom ett område vilket i sin tur påverkar vilka djur och insekter som kan vistas där. Havens ekosystem påverkas av bland annat gifter som sprids i vattnet, överfiske som eliminerar vissa arter och korallrev som förstörs till förmån för turistnäringen och som gör att många organismer dör. Ett annat exempel är skogsskövlingen som gör att många djur inte längre har något hem och inte heller någon mat. Många ekosystem tar mycket lång tid på sig för återhämtning och det är svårt att skapa konstgjorda ekosystem som kompenserar för det som försvinner.

En direktkonsekvens av förstörda ekosystem är att människan i det långa loppet får svårt att odla mat, eftersom det inte längre finns några bin och humlor.

Emissionsfaktorer anger hur stora utsläpp, hur mycket koldioxid, något avger.

EU:s ETS, står för Emissions Trading Scheme, det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter. EUA står för Emissions Unit Allowance, en utsläppsrätt inom EU ETS. Läs mer om utsläppsrätter här.

Från och med den 1 april 2018 måste alla flygföretag som utför flygningar från svenska flygplatser betala skatt. Flygskatten gäller för både utrikes- och inrikesresor och skattens storlek beror på slutdestinationen.

Fossila bränslen är biomassa som hamnat under jordskorpan och varit under tryck i hundratusentals år, och till slut omvandlats till kol och olja. Utvinnandet av fossila bränslen släpper ut mycket koldioxid och har stor påverkan på klimatet.

Flouerande kolväten, vätefluorkolföreningar, (HydroFluoroCarbons) är starka växthusgaser som även kallas freoner. De används i dagsläget främst som kylmedel i kylanläggningar, exempelvis i kyldiskarna i butiker. De bidrar till växthuseffekten.

Förnybar energi är energi som utvinns ur källor som hela tiden förnyas och inte kan ta slut inom en överskådlig framtid. Solenergi, vindkraft, vattenkraft och bioenergi är exempel på förnybar energi. Fossila bränslen är visserligen förnybara, men eftersom processen tar hundratusentals år så räknas det inte som förnybart.

Försurning innebär att sura ämnen såsom kväve och svavel tillförs i marker och vattendrag i högre takt än de bortförs. Då höjs koncentrationen av väte och vattnets pH-värde minskar. Försurning kan ske naturligt under en lång tid. När man pratar om försurning som miljöproblem menar man dock de snabba och kraftiga försurningar som är skapade av mänskliga aktiviteter.

Den största källan till dagens försurning är förbränningen av fossila bränslen som påverkar atmosfären, och sura luftföroreningar sprids över stora ytor via regnvatten. På land gör försurningen att marken blir urlakad och att vissa marklevande organismer inte klarar av den nya miljön och dör. Det leder till minskad biologisk mångfald.

Försurning i hav och vatten har också stor påverkan på miljön. Olika fiskars rom tar skada av vattnets låga pH-värde och kan göra att de inte kläcks, vilket bidrar till minskade bestånd. Bottenlevande djur som musslor, snäckor och kräftdjur påverkas genom att deras kalkrika skal blir svårare att bygga upp. Även plankton påverkas negativt. Det leder till att hela det ekologiska kretsloppet rubbas eftersom plankton dels producerar syre med hjälp av fotosyntes, och dels för att plankton utgör föda för många större arter. Försurningen gör även att många typer av alger försvinner.

GHG står för Greenhouse Gases, alltså växthusgaser.

GHG-protokollet är ett hjälpmedel, en standard, man kan använda sig av när man beräknar och rapporterar sina växthusgasutsläpp. Tanken är att ha ett ramverk som många använder sig av för att beräkningarna lättare ska kunna jämföras med varandra. GHG-protokollet är den mest använda standarden i världen.

2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer Globala målen för hållbar utveckling. Med Globala målen har världens ledare förbundit sig till att uppnå 4 mål till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, att främja fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen. Det finns totalt 17 globala mål. De har i sin tur 169 delmål och 230 globala indikatorer. Läs mer om hur klimatkompensation bidrar till de globala målen.

Den globala uppvärmningen handlar om att jordens atmosfär och hav håller på att bli varmare och varmare vilket påverkar hela världens klimat. Mycket forskning visar på att den globala uppvärmningen går så snabbt för att människan släpper ut mycket växthusgaser i snabbare takt än vad jorden klarar av.

klimatpåverkan gold standard klimatordlista

Gold Standard är ett certifikat, en kvalitetsstämpel som garanterar att ett projekt håller hög standard både när det kommer till klimatet och den sociala aspekten för människor i området där projektet äger rum.

Gold Standard är en global ideell stiftelse som startades 2003 av ett flertal miljöorganisationer, däribland WWF International och Greenpeace International. Det är den enda certifieringsstandard som är godkänd och betrodd av mer än 80 internationella miljöorganisationer. Projekten övervakas av en oberoende teknisk rådgivande kommitté och kontrolleras av oberoende revisorer. Certifieringsprocessen kräver stor medverkan av lokala intressenter och organisationer. Exempel på socialt ansvarstagande kan vara att klimatkompensationsprojekten i fråga skapar arbetstillfällen till lokalbefolkningen, bidrar till de lokala skolorna eller förbättrar infrastrukturen i området.

Sedan 2005 har EU haft ett handelssystem för utsläppsrätter i syfte att minska utsläppen av växthusgaser genom att öka de ekonomiska incitamenten. Tanken är att EU sätter ett tak för hur många ton koldioxid som får släppas ut och att företag köper rättigheter att släppa ut koldioxid. Läs mer om handel med utsläppsrätter här.

Med klimatförändringarna medföljer att havsnivån höjs. Det kan vara för att vattnet blir varmare och därmed vidgas och för att landisarna smälter och rinner ut i havet.

Hållbar utveckling är ett begrepp som skapades av FN:s världskommission för miljö och utveckling 1987. Definitionen för hållbar utveckling är ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Hållbar utveckling innefattar tre aspakter; den sociala, den ekonomiska och miljön.

Hållbarhetsmålen är detsamma som Globala målen lite högre upp.

Höghöjdseffekten handlar om att utsläpp på hög höjd är mycket sämre för klimatet än om samma utsläpp hade skett på marken. När det kommer till flygplan släpps kväveoxider och vattenånga ut i atmosfären när planet flyger på hög höjd. Det betyder att flygplan och flygresor kan vara dubbelt så dåligt för klimatet än vad många räknar med.

Läs mer om höghöjdseffekten.

IPCC Står för Intergovernmental Panel on Climate Change och är FN:s klimatpanel. Klimatpanelen etablerades som mellanstatlig organisation 1988 och består av FN-organen WMO (Meteorologiska världsorganisationen) och UNEP (FN:s miljöprogram). SMHI är Sveriges representant vid beslutsmöten.

Syftet med IPCC är att analysera och dela med sig av klimatförändringarna, och de medföljande miljömässiga och socioekonomiska konsekvenserna, utifrån ett rent vetenskapligt perspektiv.

Klimat beskriver hur vädret har varit på en plats under lång tid. Att säga att ”Solen skiner och idag är det varmt” är inte att prata om klimatet, utan om vädret. Om man observerar vädret på samma plats under många års tid, oftast en 30-årsperiod, så kan man genom observationerna bestämma vilket slags klimat den platsen brukar ha. Klimat beskrivs i termer av antal frostnätter, årsnederbörd, medeltemperatur och en rad andra saker. Klimatet förändras långsammare än vädret. Faktorer som påverkar hela jordens klimat är strålning från solen, cirkulation i havet och i atmosfären, jordytans terräng och, på senare tid, mänsklig aktivitet.

Med klimatförändringar menas förändringar i jordens klimat över tid. Rent historiskt har klimatet alltid varit i förändring, av olika naturliga orsaker. De naturliga klimatförändringarna har dock pågått i en liten skala över en lång tid, tusentals år, medan jordens medeltemperatur i nuläget ökar mycket snabbt. Det är inte naturligt, utan det beror på människan och vårt användande av fossila bränslen som släpper ut alldeles för mycket koldioxid i atmosfären vilket ökar växthuseffekten. Exempel på klimatförändringar är höjda havsvattennivåer, häftiga nederbörder i vissa regioner och höga temperaturer med torka och skogsbränder som resultat i andra regioner. En konsekvens av de snabba, onaturliga klimatförändringarna är att vissa delar av jorden kan bli så varma att de blir obeboeliga och att olika naturkatastrofer kommer att öka världen över.

Klimatkompensation innebär att man kompensera sina egna utsläpp med att betala för att utsläppen ska minska någon annanstans. Det kan liknas vid att man betalar någon för att ta hand om ens avfall. Det är ett sätt att hantera klimatförändringarna. Både privatpersoner, organisationer och företag kan klimatkompensera.

Läs mer om klimatkompensation.

Klimatkonventionen, eller United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), behandlar åtgärder för att förhindra klimatförändringar. Konventionen undertecknades vid FN:S konferens i Rio 1992 och trädde i kraft 1994. Klimatkonventionen ligger till grund för Kyotoprotokollet som generellt är mer välkänt.

Att något är klimatneutralt innebär att det inte bidrar till klimatförändringarna.

Kort och gott, när något gör nytta för klimatet. Exempelvis att ersätta fossila bränslen med förnybara bränslen såsom vindkraft eller solkraft.

Att vara klimatpositiv är när ett företag, organisation eller privatperson kompenserar för mer än 100% av sina klimatutsläpp, alltså överkompenserar.

Att klimatsmart är att välja det alternativ som är det bästa ur miljösynpunkt, det minst dåliga alternativet. Det är exempelvis klimatsmart att cykla eller åka med lokaltrafik istället för att åka egen bil.

Att ha ångest, stor oro och må mycket dåligt över klimatförändringarna.

Förkortas CO₂e och är ett mått man använder sig av när man räknar ut hur stor klimatpåverkan något har.

Kolkraft är elektricitet som kommer från förbränning av kol i kolkraftverk. Kolkraft släpper ut jättemycket koldioxid och är den enskilt största källan till växthuseffekten och den globala uppvärmningen.

Ett internationellt avtal om att minska utsläppen av växthusgaser. Målet var att minska de globala utsläppen av växthusgaser med minst 5,2 procent mellan 1990 och perioden 2008-2012. Avtalet slöts 1997 i Kyoto i Japan. De flesta länder som skrev under avtalet har lyckats sänka sina utsläpp, men ofta inte i tillräckligt stor utsträckning. Sverige är ett av de länder som har lyckats med sitt mål. Kyotoavtalet tillåter även handel med utsläppsrätter (se Handel om utsläppsrätter).

En energikälla som utvinns genom att klyva atomer av uran i två delar. Kärnkraft, eller atomkraft, är en förhållandevis miljövänlig energikälla då kärnkraftverken inte släpper ut några växthusgaser eller påverkar den närliggande miljön i övrigt. Att bryta uran som ska användas till kärnkraft är dock dåligt både för miljön och de som arbetar med det vilket gör att det är omdebatterat. Atomerna blir även radioaktiva och än finns inget bra sätt att förvara de uttjänta delarna. Det finns flera exempel på olyckor vid kärnkraftverk, exempelvis Tjernobyl 1986 och Fukishima 2011, där radioaktiva ämnen har kommit ut i naturen.

Metan är en växthusgas. Efter koldioxid är metan den gas som påverkar den globala uppvärmningen mest. Metan släpps ut i atmosfären via bland annat kolgruvor och utvinning av fossila bränslen och boskapsdjurs matsmältningsprocess.

Negativa utsläpp handlar om att suga upp och absorbera koldioxid från atmosfären genom olika åtgärder. Ett sätt är att plantera mer träd som kan binda koldioxid. Ett annat sätt är att göra det genom teknologi som kan fånga in och lagra koldioxid på olika ställen, exempelvis i berggrunden. Det kallas CCS, Carbon Capture and Storage, på svenska koldioxidavskiljning. Det innebär att man avskiljer och fångar upp koldioxiden som finns i rökgaser från industrier, kraftverk och förbränningsanläggningar och komprimerar dem. Därefter transporteras de till en lagringsplats under jorden.

CCS-teknik är fortfarande under utveckling och en förutsättning är att man kan lagra koldioxiden i en berggrund som är porös under marken och har en stabil och tät bergart ovanpå för att förhindra att koldioxiden inte kommer upp till ytan igen, eller kommer ut via grundvattnet. Ungefär 100-1000 miljarder ton koldioxid behöver lagras för att tvågradersmålen ska kunna nås.

Ozon är en form av syre som innehåller tre syreatomer istället för två. Ozonlagret är ett tunt ozonskift som finns i atmosfären på ca 25-40 km höjd och skyddar oss från solens skadliga UV-strålning genom att absorbera den. När ozonlagret tunnas ut så ökar därför risken för bland annat hudcancer och grå starr och ger även sämre tillgång till växtplankton vilket orsakar minskad fisktillgång.

Ozon nybildas hela tiden vilket gör att det inte kan försvinna från atmosfären helt, däremot har människans aktivitet gjort att ozonlagret tunnats ut. Vårt utsläpp av freoner, halogenerande kolväten, förstör ozonmolekylerna och tunnar ut ozonlagret. Freoner har använts som exempelvis lösningsmedel och drivgas i sprayburkar, som köldmedium i kyl- och frysanläggningar och finns i olika typer av byggmaterial. En av de största utsläppen av freoner kommer från byggmaterial såsom väggar, fjärrvärmerör och varmvattenberedare på grund av felaktig hantering vid rivningar och passivt läckage.

Montrealprotokollet trädde i kraft 1989 och syftade till att skydda ozonlagret genom att fasa ut produktionen av produkter och ämnen som innehåller och frigör freoner. Avvecklingen av kyl- och frysanläggningar som har freoner i sina kylsystem anses vara en av de viktigaste åtgärderna för klimatet.

Parisavtalet är kopplat till klimatkonventionen, UNFCCC, och formulerades efter FN:s klimatkonferens i Paris 2015. I avtalet står att varje land ska bidra till att den globala uppvärmningen ska bli mindre än 2 grader (se Tvågradersmålet) och att de ska ha en intention om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Varje land ska var femte år se över sina löften och avlägga nya sådana om att ytterligare minska sina utsläpp. Slutligen ska världens rika länder från och med år 2020 bidra med 100 miljarder dollar varje år för att minska skadorna från den globala uppvärmningen hos fattigare länder. 2019 hade 194 av 197 länder skrivit under avtalet.

Energi från solens strålar. Det är solenergin som driver växternas fotosyntes och utan solenergin skulle jorden vara så kall så att inget liv skulle finnas. I klimattermer menar man med solenergi oftast elektricitet som utvinns från solen. Solenergi räknas som en förnybar energikälla och ses som ett av de mest miljövänliga alternativen för att producera elektricitet. Solenergi ger inga utsläpp vid användning, utan endast vid tillverkning av solkraftsteknik (exempelvis solceller). Solceller som är sammansatta i solpaneler är den vanligaste solenergikällan.

Se Globala Målen för Hållbar Utveckling högre upp.

Ett centralt mål i den globala klimatpolitiken som säger att vi måste hålla temperaturökningen för den globala uppvärmningen under 2 grader celsius. Det innebär att temperaturhöjningen får vara max 2 grader år 2100 jämfört med innan industrialiseringens början. För att kunna stoppa uppvärmningen vid 2 grader så behöver växthusgasutsläppen minska med 70% till 2050 jämfört med 2010 och nå en nollnivå år 2100.

Att stoppa den globala uppvärmningen helt och hållet bedöms inte längre som realistiskt och gränsen 2 grader har satts eftersom det är den gräns som måste understigas för att undvika farlig påverkan på klimatsystemet. Redan vid en lägre temperaturhöjning sker dock stora klimatförändringar.

Förkortning för United Nations Framework Convention on Climate Change, kallas ibland klimatkonventionen. Det är ett internationellt miljöfördrag initierat av FN med syfte att ”stabilisera halterna av växthusvaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt.” Fördraget antogs på Rio-konferensen i Brasilien 1992 och trädde i kraft 1994. Klimatkonventionen innehåller inga bindande krav på minskade utsläpp men ligger till grund för det mer kända, lagligt bindande, Kyotoprotokollet.

Utsläppsrätter kan beskrivas som rättigheter att släppa ut koldioxid. Handel med utsläppsrätter är ett ekonomiskt styrmedel som initierats av EU. Det handlar om att möta kraven för minskade utsläpp av växthusgaser som ställts i Kyotoprotokollet. Tanken är att företag ska kunna minska sina klimatavtryck utan att det påverkar deras ekonomiska utveckling negativt.

En utsläppsrätt motsvarar 1 ton koldioxid. Företag som omfattas av systemet måste veta hur mycket utsläpp de orsakar per år, och betala för minst lika många utsläppsrätter. Effekten som eftersträvas är då att företag med större mängd koldioxidutsläpp behöver betala mer än de som har mindre koldioxidutsläpp, och att företag därmed tjänar på att minska sina koldioxidutsläpp eftersom de då inte måste betala för lika många utsläppsrätter.

Väder definierar hur det är utomhus på en plats vid en given tidpunkt. Säger man exempelvis ”Det regnar just nu” så pratar man om vädret. Väder är inte samma sak som klimat. Något som bestämmer vad det är för väder är exempelvis hur mycket sol som skiner på platsen, eller hur mycket det blåser. På väderleksprognoser och väderleksrapporten kan man se hur vädret kommer vara på olika ställen.

Växthusgaserna finns naturligt i atmosfären och är nödvändiga för oss, grund och botten är växthuseffekten nödvändig för att vi ska kunna leva på jorden. Däremot har människans aktivitet bidragit till att vissa gäxthusgaser ökar, främst koldioxid men även metan, lustgas, marknära ozon och freoner. När dessa gaser ökar så släpps mindre av solens värme tillbaka ut i rymden vilket gör att växthuseffekten förstärks och jordens medeltemperatur blir varmare. Det finns många anledningar till att mängden växthusgaser ökar. Den största är förbränningen av fossila bränslen.

Fossila bränslen har, för miljontals år sedan, bundits in genom fotosyntesen. När de pumpas/grävs upp och förbränns i nutid så innebär det att den – via fotosyntesen inbundna – koldioxid frigörs och hamnar i atmosfären. De växterna som finns på jorden idag nämligen har ingen möjlighet att ta upp den enorma mängd koldioxid som frigörs.

Även jordbruket orsakar stora utsläpp av växthusgaser genom bland annat gödsling och brukning av marken. När marken brukar och gödslas släpps nämligen lustgas ut i atmosfären. Även produktionen av animaliska livsmedel är en stor bov i dramat. Dels för att det krävs mycket mark, foder och energi för att ta hand om boskapsdjur och dels för att idisslare (kor och får) bildar metangas i magen som sedan släpps ut i atmosfären. Metangas är en 34 gånger starkare växthusgas än koldioxid på 100 års sikt.

Eftersom träd är experter på att binda koldioxid så är skogsavverkning en stor anledning till ökad växthuseffekt. I Sverige är det lag på att man måste återplantera skog som avverkas. Det tar dock lång tid för ett träd att växa upp. I andra delar av världen finns heller inget krav på återplantering vilket innebär att skogar avverkas utan att ersättas av ny skog som kan binda koldioxid. När träden blir till biobränsle i form av ved som eldas så släpps också mängder koldioxid ut i atmosfären. Skogsavverkning är alltså dåligt på två sätt: 1. man hugger ner träd som annars skulle ha hjälpt till att binda koldioxid 2. träden blir till ved som släpper ut koldioxid.

Växthusgaser är gaser som finns i atmosfären. De främsta växthusgaserna är vattenånga (H2O), koldioxid (CO2), dikväveoxid (N2O), metan (CH4) och ozon (O3). Dessa gaser finns naturligt i atmosfären och fungerar så att de släpper igenom solljus som värmer upp vår våra träd, mark och vatten. Därefter absorberar växthusgaserna vissa våglängder av värmen och hindrar värmen från att stråla tillbaka ut i rymden. De fungerar alltså som ett växthus, vilket är anledningen till att de har fått det samlingsnamnet. Kort sagt hjälper växthusgaserna till att påverka jordens temperatur vid ytan.

Övergödning uppstår när för mycket gödslande växtnäringsämnen såsom kväve och fosfor kommer ut i vattnet. Den största källan till utsläpp av växtnäring i vattnet är jordbruket, men även transport, utsläpp från reningsverk och industrin har stor påverkan. Att det blir för mycket fosfor och kväve i vattnet leder till att hela ekosystemet förändras och att många vattenlevande organismer inte kan anpassa sig till det nya klimatet och dör. Ett fåtal arter kan anpassa sig och tar över, exempelvis vissa alger. Det bildas då kraftig algblomning, vilket i sin tur leder till bottendöd och att sjöar växer igen snabbare och övergår till att bli vårmarker. Enligt naturvårdsverket är övergödning det absolut största hotet mot havsmiljön.

klimatordlista övergödning

Bild från WWF som förklarar hur övergödning och överfiske påverkar Östersjön.

Saknar du något ord, eller är något otydligt? Kontakta oss så lägger vi till det i vår klimatordlista!

På klimatkompensera.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor? Jag godkänner