Hem/Klimatet, Naturen, Okategoriserade/Mat och klimat – ett samspel
  • mat och klimat

Mat och klimat – ett samspel

Hur äter jag klimatsmart?

Vad vi äter och hur maten produceras är en stor källa till växthusgasutsläpp. Så mycket som en fjärdedel av världens klimatpåverkan kommer från livsmedelsproduktion. Vad är egentligen bäst ur klimatsynpunkt när det kommer till maten vi äter? 

Matens utsläpp av växthusgaser

  • Grundämnet kväve är nödvändigt och används flitigt i livsmedelsproduktion då det gynnar grödornas tillväxt. Det är vanligt att tillföra kväve i form av konstgödsel för att få högre avkastning på produktionen. Kväve är ingen växthusgas, men kväve som hamnar i marken kan omvandlas till lustgas som i sin tur är en växthusgas. Lustgas är en 265 gånger mer kraftfull växthusgas än koldioxid per utsläppt kg.

  • Växthusgasen metan kommer till stor del från jordbruket och ungefär 40 procent av jordbrukets utsläpp sker från idisslare då det bildas som slaggprodukt i deras matsmältningssystem. Stallgödsel och konstgödning står för ca 27 procent av jordbrukets utsläpp av metan. Metan är 28 gånger mer kraftfull växthusgas än koldioxid. Efter koldioxid är metan det största bidraget till den globala uppvärmningen. Metan är dock en förhållandevis kortlivad gas och bryts ner i atmosfären efter ungefär 8 år. 

Utöver utsläppen av väte och metan tillkommer växthusgasutsläpp från andra delar av värdekedjan såsom transporter och fossila bränslen i hela produktionen.

Mat och klimat påverkar varandra

Matproduktionen och klimatet påverkar varandra. Vad för slags grödor en lantbrukare väljer att odla beror bland annat på det lokala klimatet vilket innebär att förändrad tillgång till färskvatten, halten koldioxid i luften, temperatur och extremväder kan ge stor påverkan på vilken gröda som är bäst lämpad. Klimatförändringarna har därmed en direkt påverkan på matproduktionen i olika delar av världen och kan även riskera att förvärra situationen i vissa utsatta delar. Det gäller framför allt de delar av världen som idag står för majoriteten av den globala matproduktionen.  

Visste du att? 1 kg svenskt nötkött ger upphov till 27 kg CO2e. Det kan jämföras med 1 kg torkade kikärter importerade från Kanada som ger upphov till 0,3 kg CO2e. Om du verkligen inte är beredd på att ge upp animaliska livsmedel kan du försöka prioritera mer klimatsmart kött. 1 kg svensk kyckling ger upphov till 2,4 kg CO2e, 1 kg norsk lax ger upphov till 2,3 kg CO2e och 1 kg svenskt fläskkött ger upphov till 6 kg CO2e.

Matsvinn och matavfall

Matsvinn och matavfall är inte riktigt samma sak. Med matavfall menas det som inte äts av människor och därmed slängs, som skal och ben, medan matsvinn är det som produceras för att ätas men som kastas, exempelvis mögliga grönsaker. En tredjedel av alla livsmedel som produceras i världen försvinner till matsvinn och matavfall. Det motsvarar ca 1,3 miljarder ton varje år. Utöver detta enorma slöseri med livsmedel går det även åt stora mängder arbetskraft, vatten och växthusgasutsläpp till ingen nytta.

Är närproducerat alltid bäst?

Närproducerade livsmedel kräver kortare transporter, vilket släpper ut mindre växthusgaser än längre transporter. Transporter står i genomsnitt för lite mindre är nio procent av en produkts klimatpåverkan.  Vissa varor transporteras med flyg, men de dominerande transportslagen är båt och lastbil. Närproducerade livsmedel kan odlas i energikrävande och fossildrivna växthus vilket kan släppa ut betydligt större mängder växthusgaser än livsmedel odlade i säsong i ett varmare klimat som transporterats långt. För att lokalproducerade livsmedel ska ha klimatvinster jämfört med importerade varor behöver de odlas under lämplig säsong eller i växthus uppvärmda med fossilfria bränslen.

Visste du att? Vissa mejeriprodukter kan vara riktiga klimatbovar. 1 kg svensk ost ger upphov till så mycket som 9 kg CO2e, vilket alltså är 3 kg mer än svenskt fläskkött. Att ersätta kött med ost behöver alltså inte nödvändigtvis vara mer klimatsmart. 1 kg svenskt smör släpper ut 7 kg CO2e medan 1 kg svenskt bordsmargarin endast släpper ut 1,1 kg CO2e.

Vad kan jag som privatperson göra?

  • Minska matsvinnet! Om du lyckas minska matsvinnet hjälper du till att minska samtliga klimat- och miljöproblem som uppstår vid produktion och konsumtion av livsmedel. 
  • Börja ät mer plantbaserat – känns det svårt att ge upp köttet helt kanske du kan försöka införa ett visst antal vegetariska måltider i veckan. Ett tips är också att följa olika vegetariska matbloggar för inspiration.
  • Välj råvaror efter säsong. Att välja säsongsbaserat i större utsträckning minskar behovet av energikrävande växthus.
  • Försök att äta så ekologiskt du kan för att minska användandet av gifter i naturen. 
Av |juni 24th, 2020|Klimatet, Naturen, Okategoriserade|Kommentarer inaktiverade för Mat och klimat – ett samspel

Om författaren: