Att klimatkompensera innebär att kompensera för den klimatpåverkan du gör ”på hemmaplan” och inte kan undvika, med projekt i utvecklingsländer där det är som mest kostnadseffektivt att göra det.

I praktiken innebär detta att en projektutvecklare utvecklar ett projekt som minskar utsläpp eller absorberar koldioxid jämfört med om projektet inte hade utvecklats. Ett exempel är att man tillser att kolkraft inte byggs och bygger ut solenergi istället.  När projektet börjar leverera klimatnytta mäts den koldioxid som har hindrats från att släppas ut eller absorberats från atmosfären. För varje ton realiserad koldioxidminskning skapas ett certifikat – ett ton klimatkompensation.
Projektutvecklaren säljer dessa certifikat till företag och organisationer som önskar klimatkompensera, antingen direkt eller via återförsäljare.

När certifikaten för ett visst projekt är slut ger sig projektutvecklaren in i nya projekt som kan generera ännu mer klimatnytta.
Projektets hårdvara, t.ex. ett vindkraftverk, övergår då till att drivas vidare av ett företag, en organisation eller en stat.
Efter att pengarna från klimatkompensationen möjliggjort investeringen och skapat klimatnyttan är det lönsamt att driva anläggningen vidare.

Läs mer om klimatkompensation.

När du fullföljer din betalning får du ett kvitto och ett certifikat som intygar ditt köp av klimatkompenseringen och volymen vi makulerat.

Läs mer om makulering.

När månaden är slut sammanställer vi det antal ton som sålts av respektive projekt. Därefter sker makuleringen i något av de register/konton där vi har våra projekt. För GS CER projekt är det Unionsregistret och när det avser GS VER använder vi Markit. Vanligtvis sker makuleringen 2-5 veckor efter köpet.

Läs mer om makuleringsintyg.

Det finns inga certifierade klimatkompensationsprojekt i Norden och klimatkompensera.se har inga klimatkompensationsprojekt i övriga Europa. Det finns flera anledningar till detta. Inom Clean Development Mechanism (CDM) som är det tongivande internationella systemet för klimatkompensation är det reglerat vilka länder som tillåts ha klimatkompensationsprojekt. Dessa länder, som kallas annex 2-länder, motsvarar i stort det man brukar kalla utvecklingsländer. Ett delsyfte med CDM-systemet är att teknologi ska överföras till dessa länder.

För att en verksamhet ska få bli ett klimatkompensationsprojekt måste man kunna visa på additionalitet. Detta krav innebär att projektet inte skulle ha blivit av utan pengarna från klimatkompensation. Detta begränsar kraftigt möjligheterna till klimatkompensation i Sverige. Här planteras i regel nya träd när skog har avverkats, för att det går att tjäna pengar på det. Förnybar elproduktion byggs redan ut för att politiker har bestämt att så ska ske och marknaden kan tjäna pengar på det.

Ytterligare en anledning till att det är ovanligt med klimatkompensation i den rikare delen av världen är skillnaden i pris för att förhindra utsläpp av koldioxid. Hur stor klimatnyttan av ett projekt blir beror på hur mycket koldioxid som annars skulle ha släppts ut (detta gäller ej trädplantering). Därför blir klimatnyttan av att producera förnybar el större ju mer den el är som annars skulle ha producerats släpper ut.

I Sverige och stora delar av den rika världen är elen redan relativt förnybar.
Utvecklingsländers elproduktion å andra sidan, domineras fortfarande av kolkraft. Man får helt enkelt mycket mer klimatnytta per krona där. Denna effekt förstärks av att priserna på arbete m.m. generellt sett också är lägre i utvecklingsländer.

Det beror på hur man menar; det går inte att radera sin klimatpåverkan endast genom att finansiera ett klimatkompensationsprojekt. Däremot stämmer det att de klimatkompensationsprojekt vi erbjuder har ett värde för klimatet och att du hjälper klimatet genom att finansiera i klimatkompensationsprojekt. Vi väljer noggrant ut de bästa projekten som samtliga har Gold Standard-certifiering. Gold Standard har utvecklats av bl a WWF, Fairtrade, Earthwatch och ett stort antal andra NGO:s och varje projekt genomgår rigorösa tredjepartsgranskningar samt kontinuerliga granskningar när projektet är igång för att säkerställa att det fortlöper som det ska. Projektägarna till varje Gold Standard-projekt gör mycket research i uppstarten och räknar ur ett stort antal faktorer. De beräknar hur stor mycket CO₂e som årligen hindras att släppas ut i atmosfären jämfört med om projektet inte ägt rum, gör riskanalyser och inkluderar SDG:er eftersom de lägger stor vikt vid de sociala sidonyttorna. Därefter sker regelbundna uppföljningar med rapporter om projektet i fråga. Alla dokument är öppna för allmänheten.

När du som privatperson klimatkompenserar, köper du en reell koldioxidreduktion och vi makulerar motsvarande koldioxidmängd åt dig. Både själva klimatkompensationen och våra tjänster i och med inköp och makulering av motsvarande koldioxidmängd är föremål för moms i alla EU-länder. Du köper alltså inte välgörenhet utan en momspliktig tjänst, jämförbart med din lokala leverantör för avfallshantering.

För företag så kan du, i de flesta fall, dra av momsen om det finns en koppling till ökad försäljning, ökad vinstmarginal eller liknande. Då det egentligen inte krävs någon marknadsföring eller reklam så innebär det i praktiken att de flesta företag kan dra av momsen på klimatkompensering. Läs gärna vårt blogginlägg om ämnet.

Vi är alla medansvariga för utsläppen av växthusgaser, oavsett hur mycket eller lite vi försöker att reducera dem. Klimatkompensation är inte något du gör istället för att minska dina egna utsläpp, det är något du gör utöver det för att minska utsläppen mer än du kan genom dina egna handlingar. Vi möter praktiskt taget aldrig någon som kompenserar istället för att ändra beteende, utan som komplement, av det enkla skälet att vi nästan alla har en klimatpåverkan över det nettonoll som är Sveriges långsiktiga mål och vad IPCC bedömer som hållbart.

Att “köpa sig fri” är möjligen en snygg men definitivt en osann metafor för klimatkompensation. Planeten och klimatförändringens fysik bryr sig inte om vem som har ”syndat” eller var. Det som är viktigt är faktiska, konkreta minskningar av växthusgaser, inte att skuldbelägga.

Enligt ” The bottom line report 2015″ från Ecosystem Marketplace som inkluderar företag som rapporterar till CDP (Carbon Disclosure Project) så minskar företag som klimatkompenserar sina Scope 1 utsläpp tre gånger snabbare än företag som inte klimatkompenserar.

Vi uppmanar i första hand alla att minska sina utsläpp, men för att fullt ut ta ansvar för sin klimatpåverkan även klimatkompensera!

Läs vår artikel: Klimatkompensation är inte att köpa sig fri

Direktflyg ger i regel lägre utsläpp än flyg med mellanlandningar men ibland händer det att vår kalkylator ger ett lägre resultat för flyg med mellanlandningar.  Hur kommer det sig?

När vi räknar på utsläpp från flyg använder vi en rad parametrar så som flygplansmodell, passagerartäthet, start och landning, höghöjdeffekt etc. Dessa parametrar relateras sedan till olika distanskategorier som avgör vilka parametrar som ska användas till en given flygsträcka. När en flygning hamnar nära gränsen mellan två distanskategorier kan detta göra att ett flygning med mellanlandning kan ge lägre utsläpp än en direktflygning.

Vi känner till detta och arbetar löpande med uppdateringar av kalkylatorn för att ständigt göra den bättre och ännu mer korrekt.

Många flygbolags kalkylatorer och även andra beräkningsmotorer tar inte hänsyn till alla växthusgaser, endast koldioxid. Vår beräkningsmetod för flyg tar hänsyn till alla de 6 vanliga växthusgaserna (Koldioxid, Metan, dikväveoxid, Vätefluorkolföreningar (HFC), Perfluorkolväten (PFC), Svavelhexafluorid). Dessa räknas sedan om till koldioxidekvivalenter (CO₂e). Därför blir utsläppen ofta mindre om du frågar ett flygbolag och mer om du frågar oss.

Många flygkalkylatorer tar heller inte hänsyn till ”höghöjdseffekten” av flygningarna. Det vill säga det vetenskapliga faktum att flygningar på hög höjd ger upphov till ytterligare klimatpåverkan. På grund av hög komplexitet är det ännu inte fastställt exakt hur stor denna effekt. Vi tillämpar en uppräkningsfaktor om 1,9 för den del av en flygresa som går på hög höjd. Siffran 1,9 har tagits fram av forskare på Chalmers (Kamb et al, 2018) som bland annat av Naturvårdsverket och Transportstyrelsen uppger.

Läs gärna mer om vår beräkningsmetodik.

När det kommer till priset är priset på projekten och de ton (CO₂e) som man kompenserar för kopplat till kvalitén på klimatkompensationsprojekten. Läs mer om våra projekt här. Våra projekt är noggrant utvalda och av högsta kvalitet, oftast med inte bara en utan två certifieringar, såsom FN och eller Gold Standard.

Priset du betalar är beräknat utifrån ett tonpris och de beräknade utsläppen i koldioxidekvivalenter. Tonpriset är beroende av ett antal faktorer. Störst påverkan har naturligtvis kostnaden för att genomföra det underliggande projektet (t ex vindkraftverket), men också faktorer såsom kostnader för certifiering (hos FN, VCS, Gold Standard etc) och projektrevisioner utförda av en oberoende tredje part. I takt med att projekten i portföljen byts in och ut varierar priset över tiden.

Pengarna investeras i ett klimatvänligt projekt som inte hade blivit till utan finansiering från klimatkompensation. Många gånger är det projekt inom förnybar energi, till exempel att det byggs ett vindkraftverk där det tidigare användes kolkraft. Det finns även projekt som effektiviserar energianvändandet, till exempel att byta ut matlagning över gamla vedugnar till nyare energisnålare spisar. Många av projekten bidrar inte bara till ett bättre klimat lokalt och globalt utan bidrar även socialt till området där det investeras. Till exempel kan det i vissa fall bidra till jobbtillfällen och förbättrade skolor och infrastruktur i det aktuella området.

För varje ton koldioxid du klimatkompenserar ser vi till att makulera exakt samma mängd koldioxid (i Unionsregistret eller Markit) från det specifika projektet du valt.

Det är svårt att svara exakt på frågan hur mycket av pengarna som går till projektet då den globala handeln av kolkrediter är ett komplext system. Många faktorer väger in, såsom certifiering, volym, leveransmetod, handelssystem, årgång på projektets krediter m.m. Ju fler som klimatkompenserar desto lägre tonpris kan vi erbjuda, därför har vi sedan starten kunnat sänka priset per ton även fast de globala priserna på projekten stigit. I snitt så är andelen som går till projekten någonstans i storleksordningen 70-80%. Det kan tilläggas att ett köpt ton alltid motsvarar ett ton i utsläppsreducering och att finansiera klimatprojekt är ett av de absolut mest kostnadseffektiva sätten som idag finns för att förhindra utsläpp av växthusgaser.

Det finns flera anledningar till att priset på ett ton klimatkompensation skiljer sig åt mellan olika projekt.

Att ”framställa” en koldioxidreduktion kostar olika mycket beroende på var, hur och när den skapas och genomförs.

Länderna där projekten genomförs har ofta vitt skilda kostnadslägen. Det geografiska läget inom ett land kan spela stor roll för vilka kostnader som är förknippade med transport, energi, vattenförsörjning med mera för att sätta upp och driva ett projekt. Även certifieringsprocesserna är olika omfattande och komplexa vilket återspeglas i priset.

Även projektens sidonyttor påverkar priset i stor utsträckning. Vissa projekt har större effekter utöver klimatnyttan i form av ekonomisk, social och miljömässig nytta.

Kika in här där vi samlat all info om prenumerationerna.

För prenumerationerna sker klimatnyttan från en projektportfölj bestående av 4 olika certifierade projekt. Kika här för att se de aktuella projekten.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration. Prenumerationen löper då en månad (alltså, en månads uppsägningstid) och självklart levereras då även klimatkompensationen den månaden. Du säger upp prenumerationen genom att logga in via ditt konto, välj prenumerationer och cancel för den prenumeration du önskar avsluta.