Så fungerar växthuseffekten
Växthuseffekten är nödvändig för att det ska finnas liv på jorden. Utan växthusgaser hade jorden varit för kall för att människor skulle kunna bo här, men det senaste seklet har människors utsläpp av växthusgaser varit så stora att de orsakar klimatförändringar. I den här artikeln går vi igenom hur växthuseffekten fungerar.
När solen lyser på jorden värmer den upp jorden via solstrålning. Jorden reflekterar i sin tur bort en del av strålningen och skickar tillbaka värmestrålningen till rymden. Hur mycket solstrålning som absorberas och stannar kvar i atmosfären och på jorden beror på många faktorer, två av dem är växthusgaserna som finns i atmosfären samt jordens albedo.
Albedot – en minskande spegel mot rymden
Albedo kan kort beskrivas som jordens förmåga att reflektera solljus. Ju mörkare jorden är, desto mer solstrålning absorberas. Ljusa partier reflekterar däremot bort solstrålningen och håller planeten sval. Det ljusa kan vara exempelvis moln, snö, is och sand. Det innebär att den globala uppvärmningen i sig själv skapar en nedåtgående spiral. Ju mer is som smälter från jordens yta desto sämre blir albedot och jordens förmåga att reflektera bort solens strålar vilket resulterar i mer smältande is.
Moln- och snötäcken reflekterar bort en stor andel solstrålning medan skog, bar jord och vatten absorberar nästan allt inkommande ljus. Det här är anledningen till varför arktis smältande havsisar är ett hett ämne när det pratas om klimatförändringar, det minskande albedot är en stor varningsklocka som vittnar om klimatförändringarnas framfart.
Växthusgaserna – för mycket av det goda
Växthusgaser finns naturligt i atmosfären och är nödvändiga för att vi ska kunna leva på jorden. Om atmosfären inte haft några växthusgaser alls beräknas medeltemperaturen ha varit -18 istället för dagens +14. Växthusgaserna hjälper nämligen till att behålla en del av solstrålningen i atmosfären och därmed göra den lagom varm. De främsta växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, ozon, dikväveoxid, metan och freoner.
Mängden växthusgaser i atmosfären har ökat markant på en mycket kort tid, framför allt koldioxid och metan, vilket gör att mindre värmestrålning släpps tillbaka ut i rymden och jorden blir varmare. Det är det som kallas global uppvärmning. Den mänskliga aktiviteten, främst sedan industrialiseringen började, anses vara en stor anledning till de kraftigt ökade växthusgaserna.
Koldioxid
En av de viktigaste växthusgaserna är koldioxid. Koldioxid förekommer naturligt i atmosfären och används som byggmaterial när växter växer genom fotosyntesen. När den motsatta processen förekommer, exempelvis vid förbränning, frigörs kolmolekylen och släpps ut i atmosfären.
Under miljontals år tog växter koldioxid från atmosfären och använde som byggmaterial genom fotosyntesen. En del av växterna bröts ner, exempelvis genom att djur åt och förbrände dem, men en hel del blev lagrades i marken och blev koldioxidlagringar i form av olja, kol och metangas. Den långsamma lagringen av koldioxid ledde till en gradvis nedkylning till det stabila och förutsägbara klimat som vi njutit av de senaste 10 000 åren.
Industrialiseringen
När industrialiseringen tog sin början så behövdes energi till bland annat produktion och transporter, vilket ledde till en ökad användning av den lagrade energin som fanns i oljan, kolen och metangasen. Därmed ökar även koldioxidhalterna i atmosfären, växthuseffekten och därigenom även temperaturen.
Temperaturökningens konsekvenser är idag redan tydliga i form av klimatförändringar. Istäcken på polerna minskar i storlek vilket bidrar till en förhöjd havsnivå och minskad reflektion av solinstrålning. En förhöjning av havsnivån leder i sin tur till att människor som bor kustnära och i lågländer kan komma att behöva flytta och minskad reflektion av solinstrålning gör att uppvärmningen av jordytan ökas ytterligare.
Så kan du hjälpa
Det finns mycket du som enskild person kan göra. Du kan bland annat se över dina vanor. Om du shoppar mycket kan du försöka minska det, eller börja se dig om efter second hand-produkter. Köttindustrin har en stor klimatpåverkan, så att minska på köttet och börja äta mer växtbaserat är också ett viktigt steg. Att lämna bilen hemma ibland, och istället cykla eller ta bussen om du har möjlighet, är bra att göra samt minska dina flygningar. Idag finns det mycket goda möjligheter att åka tåg inrikes, och att åka tåg ut i Europa blir lättare och lättare.
Utöver dessa saker är det självklart alltid bra att klimatkompensera. Då bidrar du till klimatnytta i någon annan del av världen. Att klimatkompensera är dock inte ett sätt att fortsätta leva destruktivt ur klimatsynpunkt, utan för att göra verklig skillnad behöver du även börja leva mer klimatsmart.
Källor: Claes Bernes – En varmare värld , IPCC Climate Change 2014 Synthesis Report