Det här är utsläppsrätter

Det här är utsläppsrätter

Sedan 2005 har EU haft ett handelssystem för utsläppsrätter. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser genom att tvinga företag att betala för hur mycket utsläpp man gör, och därmed försöka få dem att få till en mer hållbar produktion och få ner koldioxidutsläppen.  Klimatkompensation och utsläppsrätter är inte samma sak. I den här artikeln förklarar vi vad utsläppsrätter är för något. 

Tanken med utsläppsrätter är att EU sätter ett tak för hur många ton koldioxid som får släppas ut och att företag köper rättigheter att släppa ut koldioxid. EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattar EU:s 28 medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein. I dessa länder omfattas företag inom vissa sektorer. De sektorer som ingår i systemet är framförallt tyngre industri såsom järn- och stålindustri, förbränningsverksamhet, kraft- och fjärrvärme, pappersbruk och mineralindustri, men även flygaktörer inom viss mån.

Sammanlagt ingår ungefär 13 000 anläggningar som tillsammans svarar för cirka 45% av utsläppen av växthusgaser som sker inom EU. Koldioxidutsläppen från andra verksamheter, som står för ca 55% av EU:s växthusgasutsläpp, är oreglerade.

Så fungerar det

En utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxid och företag som omfattas av systemet måste ha minst lika många rätter som deras årliga utsläpp orsakar. Företag som äger fler utsläppsrätter än deras utsläpp motsvarar kan sälja utsläppsrätterna till andra företag. Effekten som eftersträvas är alltså att företag som har stora koldioxidutsläpp behöver betala mer än företag som har mindre koldioxidutsläpp samt att ett företag som minskar sina koldioxidutsläpp också gör en ekonomisk besparing.

Fördelningen av utsläppsrätter fungerar så att EU auktionerar ut ett antal rätter som företag får köpa. Utöver utsläppsrätterna som auktioneras ut delas även ett ganska stort antal rätter ut gratis till företag inom vissa utvalda områden. Motiveringen till att dela ut gratis utsläppsrätter är att minska risken för läckage, det vill säga att företag är utsatta för en global konkurrens som skulle medföra att verksamheten, och därmed koldioxidutsläppen, flyttas utanför EU:s gränser. På grund av auktioneringen och handeln med utsläppsrätter bestäms priset på en utsläppsrätt av marknaden. Företag som har mer utsläpp än vad de har utsläppsrätter tvingas betala böter.

Kritik mot systemet

Systemet för handel med utsläppsrätter har mött hård kritik. Det primära skälet till detta har varit att priset på rätter har varit för lågt. Finanskrisen 2008 medförde en lägre ekonomisk aktivitet, vilket resulterade i mindre koldioxidutsläpp. Därmed blev det ett överskott av rätter på marknaden, och eftersom företag har kunnat behålla outnyttjade utsläppsrätter har antalet utsläppsrätter på marknaden förblivit större än utsläppen från företagen som inkluderas i systemet. Det låga priset på utsläppsrätter har gjort att effekten av systemet likväl som att köpa rätter som klimatkompensation har ifrågasatts.

Reformeringen – nytt hopp om framtiden

2017 beslutade EU-parlamentet och Ministerrådet om att reformera systemet för handel med utsläppsrätter i syfte att göra det dyrare. Det gav resultat, mellan 2017 och 2019 har priset för utsläppsrätter ökat sexdubbelt vilket är en av anledningarna till att många kolkraftverk i Europa minskade sin produktion dramatiskt under 2019. Enligt prognoser som gjorts kommer priset för en utsläppsrätt att stiga till 37 euro runt 2023-2024 för att sedan stabiliseras till ca 23 euro till 2030. Innan reformen låg priset på 7 euro per utsläppsrätt.

Källor: Sveriges Radio, Naturvårdsverket, Energimyndigheten,