Det gör FN åt klimatförändringarna

Det gör FN åt klimatförändringarna

Klimatfrågan är global och kräver aktiv handling från alla instanser. FN har stiftat en egen klimatpanel, IPCC, som jobbar med klimatfrågorna. Ibland när man läser om klimatnyheter och FN kan IPCC nämnas. Det är svårt med alla förkortningar och när man inte är insatt kan det vara svårt att hänga med. När du läst det här inlägget kommer du vara expert! Eller ja, nästan iallafall. 

Vill förse världen med objektiv information

IPCC jobbar med att förse världen med vetenskaplig, objektiv information gällande människans påverkan på klimatförändringarna. De delar med sig av vilka politiska, ekonomiska och naturliga risker det för med sig och vad det finns för potentiella lösningar. IPCC bedriver ingen egen forskning utan utvärderar forskningsunderlag som publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter och sammanställer utifrån det rapporter som de delar med sig av.

Klimatkonventionen UNFCCC

1992 antog FN ett miljöfördrag, som brukar kallas klimatkonventionen. Det heter egentligen United Nations Framework on Climate Change, förkortat UNFCCC, och har som syfte att ”stabilisera halterna av växthusvaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt.” De flesta känner inte till UNFCCC. När man idag rapporterar om FN:s rekommendationer gällande klimatet så brukar man prata om Kyotoprotokollet.

Kyotoprotokollet avlöser UNFCCC

Kyotoprotokollet är en internationell överenskommelse som slöts mellan FNs medlemsländer i Kyoto i Japan 1997 och som trädde i kraft 2005. Kyotoprotokollet har ett bindande krav på minskade utsläpp som staterna måste skriva under. UNFCCC är föregångare till Kyotoprotokollet, men skillnaden är att UNFCCC endast innehåller rekommendationer medan Kyotoprotokollet har bindande, rättsliga krav som stater skriver under att de åtar sig.

Länderna som skriver under protokollet förbinder sig att jobba aktivt för att minska sina växthusgasutsläpp med ett visst antal procent till ett visst år. För att kunna göra det så är handel med utsläppsrätter även tillåtet vilket innebär att det inte spelar någon roll var i världen utsläppen sker, så länge man får ner den totala kvoten.

Klimatkompensation och CDM

Ett delprojekt under Kyotoprotokollet var Clean Development Mechanism, förkortat CDM, som tillät industriländerna att minska sina växthusgasutsläpp i utvecklingsländer genom olika investeringsprojekt. Anledningen till det var dels för att det var billigare att investera utomlands, vilket leder till större nytta för samma kostnad, och för att många av utsläppen orsakade av industriländerna skedde i utvecklingsländerna.

Parisavtalet – Kyotoprotokollets ersättare

2015 slöts det internationella klimatavtalet i Paris. Parisavtalet ersatte Kyotoprotokollet och innefattar 29 artiklar som tydliggör hur länderna förväntas arbeta med olika klimatfrågor. I den andra artikeln hittar man Parisavtalets mål. Dessa är att öka implementeringen av Klimatkonventionen genom att:

• Ansträngningar ska göras för att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader Celsius till 2100 jämfört med förindustriell nivå, och att den måste begränsas till under 2 grader Celsius.
• Se till att livsmedelsproduktionen är motståndskraftig och inte hotas av klimatförändringarna, och att stater måste bli bättre på att anpassa sig till skadliga effekter av klimatförändringarna.
• Göra världens finansiella flöden förenliga med vägen mot låga växthusgasutsläpp och en klimatanpassad utveckling.

Parisavtalet har ingen tidsbegränsning. Det är det första internationella klimatavtalet som upprättar bindande skyldigheter för de deltagande staterna. Dessa skyldigheter består av nationellt fastställda bidrag som ska rapporteras in till FN var femte år som måste innehålla åtgärder för hur man ska begränsa utsläppen av växthusgaser. Utöver det kan de även innehålla åtgärder rörande klimatanpassning, tekniköverföring eller klimatfinansiering. Världens rika industriländer ska även bidra med 100 miljarder dollar varje år för att minska skadorna från klimatförändringarna som uppstår i de fattigare länderna.